Under de 18 månader jag bodde i 1an på lidingö sa jag hela tiden att i min nästa lägenhet ska jag ha balkong. Varje solig dag var jag frustrerad över att inte kunna gå ut och bara sitta där. Nu har jag balkong (eller mitt kollektiv har en), och då jag bor högst upp i huset kan jag också glädjas åt att den ligger i solen. Eftermiddagen spenderades på denna i sällskap av mig själv och radion. Jag kände mig lite som Karlsson på taket.