Vår hiss kan nog vara den äckligaste hissen någonsin just nu men så blir det i ett studentkomplex som detta, dagen efter en students viktigaste högtid! Det kändes dock som om största delen av kvällen inte spenderades på min egen fest utan i grannlyan. Deras ljudanlägning var lite mer imponerande än våran och kvällen krävde en dans. En två timmar lång dans. Idag undrar jag bara varför jag har två feta blåmärken på knänen. Alternativen som jag ser det är 1. jag har ramlat men minns det inte, eller 2. jag har någonstans i min vilda dans avslutat med ett utfall, en segerpose som slagit alla med häpnad.