Läsdag står det på schemat vilket är precis vad det låter som. En dag bestående av 8 timmars sträckläsning av studielitteraturen. Allt vi läser handlar om hur det svenska ordet ska användas och behandlas. Både det skrivna och det högt uttalade ordet. Ord alltså.

Igår såg jag den igen: The exorcism of Emily Rose. Eller som den heter på svenska: Besatt.
Jag gillar den. Men en replik tycks inte försvinna ur mitt huvud och tycks symbolisera dagen.

"And the word was the word, and what a wonderful word it was."

Det egentliga scenariot föreställer djävulen som hånar gud. Men idag föreställer det mig själv som hånar journalistiken.