-

Frihet och en räv

Imorgon är det en festlig dag, men varför vänta? Ikväll spelar JJ på söderport och jag tänkte ta tillfället i akt och fira min frihet. Tänket "jag har tenta imorn men fuck it" råder.

En kvinna utklädd till räv gick just förbi på gatan. Tydligen är det nått slags manga konvent i stan för tidigare idag såg jag några ninjor.

2011-04-29 @ 20:40:58 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag är ingen

En tid har nu gått. Jag blir mer och mer förbluffad över att majoriteten av jordens befolkning inte tror på darwin och evolutionsteorin. Se bevisen goddammit!!

Idag har jag försökt att återupprätta ett cv och åter igen blir jag straffad för att jag inte har något intresse. Alltså ett värdigt intresse, exempelvis en sport eller något riktigt nördigt och insnöat. Varför kan det inte bara räcka med att man är en reko typ och allmänt grym på det mesta? Nä en hobby att utöva är tydligen det enda som kan styrka att man är en värdig medarbetare. Eller att man är någon överhuvudtaget.

2011-04-28 @ 22:08:46 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Att gråta av film

Idag pallades det inte längre. Dags att se en film. Men alla som har sett filmen Allt för min syster vet att det är omöjligt att inte gråta. Man försöker verkligen hålla tillbaka eftersom det till en början bara tycks vara en själv som blir känslomässigt berörd av något som inte är på riktigt. Men till slut går det inte längre. Efter filmen grät vi alla tre och jenny berättar hur mycket hon grät till filmen Marley och jag. Gråten blandas med skratt. "Tur att man inte såg den på bio" säger T. "Jaa... Jag jag såg ju King Kong på bio" berättar J och förväntar sig medhållande miner. Det får hon inte. Vi har inte sett King Kong och har svårt att föreställa oss hur en jättegorilla skulle kunna göra en så ledsen att man gråter offentligt. Men så kanske det är.

2011-04-22 @ 23:34:51 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Bränd

Igår blev jag varse om följande fakta: Hålen i ozonlagret flyttar sig. Hör mig: Hålen. FLYTTAR. SIG. Ett av dessa hål är nu ovan för SVERIGE. Så befolkning: Lägg tillbaka folien och matoljan. Ta er i akt och hämta solkrämen!

Önskar bara att denna fakta skulle kommit till mig några timmar tidigare.

2011-04-20 @ 13:31:25 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hej det är du

Jag var 12 när jag fick fin första mobil. En läcker Nokia 3210 som jag snabbt såg till att byta skal på, till ett med en stjärnhimmel som motiv.

Mobiltelefonens konsekvenser var nästan enbart positiva. Det som vart negativt var att samtalsrytmen blev helt fel när nu folk såg vem det var som ringde. Här följer två exempel på före och efter mobiltelefonen (Det är jag som ringer till Lenkan (Anna)):

F. Mob
- Hej det är Anna
- Hej det är Hanna!
- Nämen hej!
- Vad gör du?

E. Mob
- Hej!
- Hej!
- Hej.
- Vad gör du?

Med åren löste jag detta med följande dialog:
- Hej!
- Hej det är jag!
- Nämen hej!
- Vad gör du?

Men idag tappade jag det...
- Hej!
- Hej det är du!

"Hej det är du", vilket ju inte var fel, men ett väldigt konstigt sätt att inleda ett samtal på. Det jag menar är att jag har haft en mobil i över 10 år men fortfarande inte hittat det ultimata sättet att inleda ett samtal på. Min tes är att det kommer ta ungefär 70 år innan vi kommit dit. Folk började ha telefoner hemma i slutet av 1800-talet, men jag svär att dom inte hittade de där ultimata sättet att inleda ett samtal på för ens runt omkring 60-talet (innan dess svarade vissa med sitt telefonnummer. True story!) Så DET blir ju något att ser FRAM emot.

2011-04-19 @ 18:06:35 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ah okej hejdå (gåintegåintegåinte)

Det har varit den bästa helgen på väldigt länge. Imorgon ska jag spendera 6,5 timme på en buss mot stockholm. Om jag kommer fram återstår att se.

2011-04-17 @ 23:03:55 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Trä

Furu, hur kunde det någonsin bli modernt?!! Skriker min hjärna varje gång jag ser de pinnar som delar av köket från vardagsrummet. Är det så, att varje decenium har sitt trämode? Furu, så 90 tal. Och mahogny. Var inte det inne ett tag för jättelängesen? Björkfanér. Känns väldigt 2000. Men det var bara en fluga för efter 2005 var det bara ek som gällde.

Nu är det så att dessa furupinnar tyvärr inte kommer bli vitmålade som vi så hoppfullt önskade. Så nu återstår dilemmat: Ska jag leva i detta trälandskap eller måla dem själv? Tydligen skulle det krävas 4 lager.

2011-04-13 @ 17:21:18 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Welcome to the polehouse

Hej!

Här är det ett fulländat kaos. Soffor och stolar står i en hög mitt i vardagsrummet. Lite poltergeist över det hela. Den nya lägenheten påminner allt mer om en annan känd film: Drömkåken. Saker faller liksom sönder. Men det gör ingenting för vi har en strippstång i hallen. Idag blev den vitmålad. Classy.

2011-04-12 @ 22:02:04 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Heja!

Juste, en annan kul grej som hände när jag var hemma var att jag fick reda på att min pappa kallades för tjajbo i sin ungdom. Det betyder heja på ryska. Varför dom kallade honom för det är det fri tolkning på. Och nej, han är inte rysk.

Imorgon är det boxing day i jammarlyan. Låt oss flytta!

2011-04-06 @ 21:28:13 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

PW:s fekke

Efter ungefär 2 timmar i barndomshemmet på agatgången börjar missären. Folk in sjuknar. Familjemedlemmar sengar ihop. Hela hemmet blir lite av en anarkistisk katastrofzoon. Alla tar till valfritt medel för att själv överleva så länge som möjligt. På så sett skulle ording upprättas lagom till helgens huvudsakliga event: 50-årsfesten. Pappa Wallberg skulle fylla jämnt något som fått mina föräldrar att spendera multum på det lokala systemboladget och veckor i förtäringsförbredeleser. Det blev bra. Alla lyckades hålla sig friska under de timmar som festen pågick. Det var riktigt röj faktiskt. Congaline, hetsdrickande och ett storslaget musikaliskt uppträdande framfört av våra käraste familjevänner. Jag blev road över insikten att pappa hellre röjer till Strobe än till När vi gräver guld i usa och över att mamma envisas med att sätta på Barbra Streisand. Kul fest. Låt oss göra om det!

Fenomenet congaline: Något som i nyktert tillstånd skulle ses som löjligt, pinsamt och helt otänkbart verkar nu efter ett par öl som en riktigt bra idé. Där sitter du, lite dimmig i blicken och rätt så nöjd med dig själv då någon obetydlig men övertaggad person som ur intet plötsligt dyker upp och en dm från ditt öra lixom tjuter "CONGALINE!". På två sekunder är den där lite småmysiga hemmafeststämningen som bortblåst och du befinner dig istället i karnevalen i Rio, mitt i den mänskliga ormformationen. Att de åskådare som inte fått/hört detta fantastiska mänskliga-orm-erbjudandet ser det hela som löjligt, pinsamt och helt otänkbart bryr du dig inte alls om. Det är inte varje dag man kommer till Rio.

2011-04-05 @ 12:03:39 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

ヘアスタイル

Ikväll har Pappa Wallberg 50 årsfest. En storslagnen tillställning utan dess like. Hur som helst, jag har lovat Rebecka att göra en frisyr på henne, varpå jag har fastnat i havet av hair tutorials-klipp på youtube. Hur kan det va så kul?! Har suttit i timmar dessutom lärt mig japanska på kuppen.

2011-04-02 @ 13:19:05 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()