Life is life
WIKI "Ödets ironi: Man kan bland annat tala om "ödets ironi", när något på ett slående sätt går emot vad man planerat."
Jag undrar vilka
Man är i just det här fallet, för jag skulle gärna vilja tala med dem om just
ödets ironi, och kanske få lite mer grepp om vad jag tror det egentligen betyder. För just nu är den allmänna känslan att livet hånskrattar åt mig. Som att ödets mannar har mig under sin
lupp för att förgylla deras dagar med lite bananskalshumor.
Till helgen börjar jag på ny kula. Då är det slut på det ständiga förlöjligandet av min existens. Då är dessutom tentan avklarad och oavsett utfall kommer det kännas bra.
uppdatering från kollektivet
Grannsamverkan på hög nivå när frysen skulle frostas av. Gemensamt hittade vi ordning i kaoset när allt spårade ur.
skördetid, lövfällning, bladfällning, brittsommar; i höstas förra hösten, senaste höst; livets höst ålderdomen
Ni som inte upplevt en höst i Kalmar har inte varit med om mycket. Tänk dig att du cyklar på gatan. Du trampar som en galning men du kommer ingen vart. Om nått rullar du bakåt eller faller ihop i en hög på marken efter som vinden har fällt dig. Det är sådan storm som råder ute just nu och det känns fruktansvärt att behöva gå upp och ut och bort till biblioteket men tydligen är de det som gäller. Diskutioner kring journalistikens gåtor känns obligatoriska om man vill klara tentan på fredag.
Aina vill inte heller gå ut.
Dagens panikattack
Idag var jag nere på byn och blev arg på kalmariterna eftersom de alla går så sjuuuukt långsamt! Vi noterade detta fenomen redan första dagen på IKEA. Sakta går de omkring och bara tar plats. Och eftersom de inte kan gå i en rak linje heller är det näst intill omöjligt att köra om. Med en ringlande gångstil stövar de längs kullerstensgatorna eller bara runt runt runt inne i kvasten (en av stadens gallerior). De tycks inte ha något speciellt ärende heller. Säkert tänker de på lördagsmorgonen "idag ska jag nog gå ner till kvasten och ta plats, det blir kul." Varannan Kalmarit har en barnvagn med sig också när de idiot-går i staden. Det är så de lär ut betéendet redan från spädbarnsåldern, så sölheten kan gå i arv.
hahaha!
Situation: Palace + The Village
På Palace är det fullt drag igen. Jag börjar gilla det stället! Det känns som hemma när man svänger in på smålandsgatan och möts av en gråtande brud i för kort kjol och på håll ser klungan utan för nattklubben. Så nu sitter jag här på mitt rum och lyssnar på dunket från Palace samtidigt som The Village går på TV. Det måste vara den märkligaste filmen genom alla tider. Hur tänkte dom? Några efterblivna i en by som är rädda för nått slags skogstroll. Och det sjukaste av allt är ju att en av de efterblivna är Johnny Cash!
Dessa två "koncept" tillsammans gör att jag vill skratta högt. Så det gör jag.
juste
mindes just allsången på donken i onsdags. 6 pers som sjunger med i hela nu kan du få mig så lätt, stenseriösa. vilken syn det måste varit för ett par nyktra ögon.
driv.
Igår var vi ute och kvällen slutade på mcdonals. Inget konstigt med det och det låter ju som en lyckad kväll och det var det också. Tills jag på något sett blev utdömd till den tråkigaste personen nångonsin. Diskutionerna handlade nämligen endast om sketcher, filmrepliker och youtube klipp (Tack vare ny teknik kan nämligen youtube-terroristerna härja helt fritt). Jag tycker inte om youtube-klipp och jag kollar inte på sketcher! När detta yttrades undrade faktiskt alla närvarande vad det är jag gör istället (#"%&!?) och det jag har väl inget svar på! Det är ju inte så att jag sitter och stirrar in i väggen medan ni andra vrider er av skratt till nile city, men på något sätt har livet lyckats arta sig så väl att jag slipper den här sortens tidfördriv. Jag kan inte svara på vad det är jag, mina vänner och min familj brukar göra istället men jag vet att vi alltid har kul och det känns sjukt att behöva försvara det för att få behålla min humoristiska heder.
FB
Min syster har blivit facebookifierad. Man har uttalat diagnosen. Tyvärr är vi nog många som dragit på oss åkomman. Jag själv t.ex. Många gånger saknar jag verkligen en "Gilla"-knapp. Som när man inser att det finns en till person som verkligen älskar smaken av salta snabbmakaroner med alldeles för mycket smör på. Bara så. Att det är DEN exakta smaken man vill åt. Hanna Wallberg gillar detta.
Fan va kul att försöka göra smilies med ansiktet.
Prova den här ---> ;P
eller den här ---> >:S
Linköping
Som nämnt drog jag ju en weekend till Linköping. Där bor min kära vän Anna Dahl som gärna vill bli omnämnd i bloggen. Hon bjöd på en fantastisk vistelse där boendet mer liknade ett hotell än ett studentrum. Aktiviteterna var redan planerade och tillsammans med grannen (aka pojkvännen) bjöd hon på 24 timmars roomservice med frukostbuffé och nattmackor.
På bilden syns värdinnan själv tillsammans med Lill-Lenkan. De hade klätt upp sig särskilt för Oskar Linnros som skulle uppträda på lördagens fekke. Han såg nöjd ut.
Kustpilen
Så har man färdats genom riket med ett fordon som inte bör få kalla sig för tåg. Ett skämt vore mer passande. Jag förstår att de ville försöka lyfta det hela genom att ta ett häftigt namn, så att personalen ska känna sig coola över sitt jobb. För visst låter det tufft att säga att man jobbar på Kustpilen. Bara inte sen att någon lite festligt lagd typ kommer med förslaget att hälsa på dig på din arbetsplats, för då blir det jobbigt. Pinsamt. Att behöva STÅ för att den rasslande plåtlådan faktiskt hör din dagliga sysselsättning.
Hur som helst, nu är jag i Linköping och det ska tydligen va ett jäkla DRAG här imorn. Hehehe.
Koffein - den ultimata drogen
Någon hade gjort en hemsida i ämnet och skrivit:
Koffein är en legal drog som t.ex. alkohol och tobak. Skillnaden är att koffein är svagare, mindre beroendeframkallande och än så länge befriat från en egen skatt.
Det låter ju bra tänker jag. Frågan är i vilken form det ska intas?
Anledningen till att jag utreder detta är för att jag idag, en halvtimme in i boken Reporter, somnade (Och det är tydligen den roligare av de fyra böcker som ska läsas under den pågående kursen). Felet ligger alltså inte i boken utan hos mig själv och problemet lär ju bara förvärras i och med den stundande årstiden. Jag lyckades sova i hela två timmar och drömde hemska mardrömmar. Feberliknande, Alice i Underlandet-style, där folk från både nu och förr figurerade. Ni hör ju.
Jag tänkte börja nu direkt med vanligt snabbkaffe. Funkar inte det går jag över till starkare grejer.
note to self
Vet ni om att man inte kan använda sig av uttrycket det är inte okej uttanför Stockholm? Då gör man nämligen bort sig totalt. Uttrycket används när man "driver med Stockholmare", det fick jag lära mig den hårda vägen. Det är kul att man (efter ett tag) blir så medveten om hur man själv pratar när man lämnat sin hemby. Jag har insett att jag omedvetet faktiskt väljer bort vissa ordval eller fraser när jag pratar, för att inte göra bort mig igen, men ibland går det såklart inte. Jag kom t.ex. på mig själv med att utbrista men driiiiiver dom idag.
Till mamma: Så här är det
Tydligen måste ett studentboende vara en ständig påminnelse om fyllor som varit. Som den där baccardi-hatten, eller vägskylten som hänger i det gemensamma köket i min korridor. Halsdukarna är dekorativa objekt som representerar en tid i det förflutna (för vad jag har förstått är det ingen i korridoren som kommer från Linköping eller Färjestad) som få av oss korridorsgrannar minns då vi inte var där.
Det här är utsikten från mitt rum: Andra studentrum, och på balkongen i mitten står en vägkon. Det känns ju kul, och fräscht. Notera även antalet nerdragna persienner.
Ett annat fenomen bland studentkvarter i allmänhet är juldekorationer. Och det är klart, julen är ju den bästa tiden på året så varför plocka ner grejerna?
Tips för alla med modelldrömmar!
Dagen som inte fanns
Invigning
Just nu har en av Kalmars hetaste nattklubbar premiär.
Palace. Detta vattenhål för stadens och närförorternas 18-åringar ligger endast ett stenkast från mitt hem. Eller jag tror faktiskt att jag med lite träning skulle kunna spotta ett vinbär dit. Nyss spelade man Usher - OMG. Jag gillar "affischen" (se länk). Tydligen kommer fredagarna vara fyllda av
Live. Dirty. Och, Party! Kanske blir tvungen att själv besöka stället för att bilda mig en uppfattning om vad som egentligen menas med detta. Men det får bli en annan gång för nu ska jag gå och lägga mig till tonerna av Sexy Bitch. Godnatt.
Veckan är slut..
..och Dogge gjorde min dag.
Cops. COPS?!!!
När man inser att Cops är det bästa på tv just nu blir man ju ledsen. Jag saknar mina kanaler väldigt mycket. Några av programmen jag insett att jag saknar särkillt mycket är Law And Order: Special Victims Unit, Criminal Minds, Cold Case, The Hills och 16 And Pregnant, samt att somna till CSI (det är nämligen omöjligt att hålla sig vaken till den serien). Och jag saknar att zappa. Det inger en känsla av makt det där att hålla i fjärrkontrollen och på en sekund bestämma hur vida man ska byta kanal eller inte. Jag har alltså under åren som gått omedvetet utvecklat ett sorts maktmissbruk och jag tror ett breakdown är nära. Varje gång jag åter igen zappat mig fram till barnkanalen (som ligger sist i en serie av 5 kanaler) vill jag antingen skrika eller gråta lite.
Allrummet uppföljning
Allrummet
Är plötsligt taggad på att styra upp det här s.k allrummet vi delar i korridoren. Ett rum för alla! Men ikväll körde jag och mina två närmaste grannar ut de förfestande spanjorerna ur rummet för att beskåda säsongens första avsnitt av Idol. Vi frågade faktiskt om de ville va med och kolla men efter att den enda av dem som faktiskt förstår engelska förklarat för de andra vad det var vi menade med "do jo wanna watch Idåååål?" skakade alla fem på huvudet och gick till köket istället. Lik väl, det var en trevlig kväll och efter idol började jag röja runt och planera hur man skulle kunna göra för att fixa till detta misärliknande rum. Den rödbruna skinnsoffan gör det hela till lite av en utmaning, speciellt som jag inte känner för att lägga ner några större summor i detta projekt, men jag tvivlar på att några värmeljus kan rädda det hela.. Det här blir något att bita i!
Vill även ge en update på hur köksmötet gick. De andra fick mig att inse att vi antagligen har det renaste köket av alla i hela Sverige, så det är bara att vänja sig.
Köket
Så nu har Tove flyttat in i min gamla lägenhet. Det är illa när dom går om en. Småsyskonen. Själv delar jag kök med 6 andra, var av en inte ens bor i korridoren, men tycks gilla vårat kök. Jag gillar inte vårat kök. Jag har inget emot att dela kök, så länge det är fräscht. Just det här köket har ingrodda matrester längs golvlisterna och uppnålade laghalsdukar på väggarna, och när man sitter där i dagsljuset ser man handavtrycken på kylskåpsdörren. Detta har lett till att jag faktiskt inte ätit en enda måltid i just köket utan tagit med mig mina måltider i på rummet för att förtära i renheten som ännu råder där inne. Ikväll ska vi ha korridorsmöte vilket ska bli intressant.
J.A.G
Jag har för övrigt äntligen ansökt om CSN-lån. När man fyllde i sin ansökan på nätet var en av rutorna man skulle kryssa i ganska kul tyckte jag. "Jag försäkrar på heder och samvete att de uppgifter jag fyllt i är sanningsenliga". På heder och samvete. Har den här kryss-rutan faktiskt lett till att de ohederliga rensas bort bland låneansökarna? Kan det faktiskt vara så bidragsfuskarna, när de läsar det här, tänker Nää inte vill jag ha detta på mitt samvete, jag vill ju ha min heder i behåll!.
För mig är uttrycket På heder och samvete endast kopplat till en gammal tv-serie som jag inte tror någon kollade på.
Lördagsröj
Det är lördag och klockan är halv 9 på Kalmars huvudgata och torg. Lite hemlängtan fick jag.
Jobbar ni med media eller?
Först var ju tanken att jag skulle läsa en kurs i media och kommunikationsvetenskap och det bästa med det var när folk frågade "vad blir man då?". Som om alla högskoleutbildningar resulterade i ett gesällbrev att ta med när helst man skulle utöva sitt yrke. För alla vet ju att de yrken som finns är de yrken som går att samla till sig i ett parti löjliga familjen. Som tur är blev jag reservintagen till journalistik och mediaproduktion, en treårig utbilding där man faktiskt efteråt kan titulera sig själv som journalist. Skönt va! Att inte längre behöva ligga vaken på nätterna och fundera över vad som skulle stå på Hanna Wallbergs framtida visitkort.
