Sagan om Elin och uteliggaren

Igår var jag ute och lekte rik 40 åring med mina väninnor, men det var det värt för skrapans skybar har en sjuk utsikt över stan. Lite senare ville majoriteten gå till McDonalds vilket samtliga också gjorde. Där sitter vi, omringade av hamburgare och pommes, då en uteliggare kommer in. Han är i riktigt dåligt skick och vinglar planlöst omkring i hamburgerastaurangen. Plötligt förvandlas Elin till den barmhärtige samariten. Hon känner ett akut behov av att föda stadens mindre belevrade. "Jag ska köpa en hamburgare åt honom". Elin skrider bort till kassan, köper en burgare och skrider sedan fram till den stackars uteliggaren. "Varsågod, ta den här" vädjar hon samtidigt som hon räcker över burgaren, på samma sätt som den vise mannen räckte över myrran till jesusbarnet. Då kommer kontringen. "Nej tack, det var väldigt snällt, men jag gillar inte hamburgare". Uteliggaren går. Kvar sitter vi under några sekunders tystnad. Vad hände? Chocken, besvikelsen i Elins ögon. Hur kan en uteliggare ha råd att vara kräsen? Vi försäkrar Elin om att hon ändå stärkt sin karma och vi inser hur komiskt det hela ändå är. Dissen. Vi kommer på att vi kan ge den här till en annan uteliggare istället och lämnar McDonalds. På andra sidan gatan står en uteliggare och tigger. Elin skrider åter igen fram. "Jag har tyvärr inga pengar, men du kan få den här istället". Kontringen. "Nej tack". Vi ger upp. Skrattande går vi ner till tunnelbanan och åker hem.

Jag tyckte ändå att det var ett fint avslut på året. Länge leve 2010. Länge leve konungen.

Om åldrandet och den nya världsordningen

Idag har jag känt mig gammal av två anledningar. Det första som hände var att pressbyråntjejen INTE frågade om jag skulle ha reducerat eller fullt pris på bussremsan. Den för 180 pix bara slängdes fram på disken och bekräftade att jag faktiskt ser ut att vara över 20 år.

Det andra som fick mig att känna mig gammal var besöket i Nacka Forum. Jag kom fram till att jag inte gillar köpcentrum. Så stirrigt och jobbigt. Så manipulerande och hypnotiserande. Just Nacka Forum känns dessutom extra amerikanskt. 50 meter i takhöjd. Sterilt samtidigt som det liknar en godisaffär för en mainstream shopaholic som jag själv. Plötsligt behövde jag allt. Så perfekt placerat. I ett hörn syntes spår av en jultomte. Han sitter i varje köpcentrum under december månad. Önskar alla barn en god jul till och lurar alla vuxna att köpa julklappar åt dem. Köpcentrumtomtarna är köpta av the secret society. Precis som Kenza...



Profilbilden är viktig

därför att alla vet hur viktigt det är med ett gott första intryck. Den bästa profilbilden är en bild på dig när du gör nått spontant och kul samtidigt som du ser bra ut. Den är extremt svår att få till. Att arrangera en spontan rolig och snygg bild på sig själv är farligt eftersom det vore förödande att bli avslöjad. Känslan kan likställas med komma naken till skolan (ett ofta påträffat drömscenario). Det viktigaste med profilbilden är att den funkar hos personer som inte riktigt känner dig dvs den måste följa jantelagens alla regler.

Detta förhållningssätt är något som jag och mina facebookifierade vänner har i benmärgen och är inget som behöver tänkas på. Vi vet exakt hur vi som objekt ska agera när fotografen uppmanar med ett "tänk profilbild nu tjejer".

Anekdot: En av objekten i ett motiv av fyra hängde inte med på vad en profilbild innebar. Någonstans finns nu att beskåda en bild bestående av tre perfect smiles och en mugshot profil.


christmas eve and the suicied dog

Julafton hos oss började med ett misslyckat självmordsförsök. Zombiehunden (som tidigare nämnt) kastade sig handlöst ner för trappan. Det lät precis som på tecknad film när någon studsar ner för en trappa. Riktigt otäckt faktiskt men han klarade sig. Det uppenbara är dock att han hatar sitt liv och vi kan alla förstå honom. I övrigt var det inga konstigheter. T och jag tänkte att det var säkrast att berusningsdricka för att kunna uppskatta kvällen. Vi blev mest trötta.

Den goda julen

Bröderna Wallberg har flytt ner i källaren. Vi gömmer oss för den teater som utspelar sig på övervåningen. Teatern för morfar. Ett ganska dåligt julspel. Morfar är senil och går omkring med en hund som är levande död. En zombiehund! Familjen har diskuterat hur man på bästa sätt talar om för en ganska så instabil person att dess käraste familjemedlem borde avlivas. Vi kom fram till att det är bäst att låta det hela ha sin naturliga gång. Låta jycken kola på egen hand. Hur etiskt rätt det här egentligen är kan ju diskuteras men att faktiskt ta upp det vore som att gå upp för albybacken. Bara jobbigt för dig själv och efteråt skulle ingen annan bry sig. Speciellt inte albybacken som efter att ha varit jävligt motstridig inte skulle komma ihåg någonting. Ja herre. Ikväll är han tydligen sur för att han inte förstår varför han inte får röka under köksfläkten.

Här nere har vi uppesittarkväll. Vi målar får på plåtburkar.  


Den sista klappen

Det är inbördeskrig i Stockholm. Orsakad av hets bland folkgrupp. Strax ska även jag in och kriga. Den sista striden. Slaget vid Helms klyfta also known as Åhlens City.

nts: Akta spik


Liveblogg: Ur verkligheten

Jag och mamma sitter i soffan. Hon kollar på tv. Jag har datorn i knät.
- Minus tjugosex ............ (mamma tror här att jag pratar om vädret) .......................... kronor på kontot.

Big City Life

Jag gillar att vara smidig i stockholm. Att med femtielva kassar kila genom folkmassan som en iller. Jag gillar att spara tid genom att ha koll på vilken sida av tunnelbanan man ska gå på för att komma rätt vid avstigning. Jag gillar att hitta överallt (en för mig ytterst sällsynt känsla. Har århundradets sämsta lokalsinne). Som idag när karlaplan var avstängd, hållplatsen där JAG skulle av. Men greps jag av panik? nej. Snarare att en våg av trötthet sköljde över mig. Men det var inget annat att göra än att ta vandringen till slutdestinationen. Nöjd var känslan vid ankomst.

Det nya livet i baggeby

För ett par timmar sedan steg jag av vid baggeby station och in i lägenhet 208 på karlavägen 29 A och möttes av ett renoveringskaos. Där kommer jag och luktar brasa efter en lugn eftermiddag, spenderad i en fjällstugeliknande bar, och tror INTE att det första som ska komma att möta mitt öga är mitt käraste vardagsrumsbord, med avsågade ben. VITMÅLAT. Detta var ett av de möbelinköp jag tidigare ansett mig som mest nöjd med. Ett bord i massiv ek. Till fyndpris. NU: Ett vanligt vitt bord men i jämnhöjd med en fotpall. I chock och ren desperation behövde jag stilla mina sinnen med något ätbart. Behövde pasta, men i skafferiet fanns ingen pasta. Istället hänvisades jag till en klump deg. "Här kan du göra din egen pasta" sa T. Utan att ifrågasätta skred jag till verket och började forma små makaroner. Det tog väldigt lång tid och jag tappade humöret. Jag gick över till ravioli. Klumpar fyllda med tomatsås. Kokade sedan allt i en gryta. Ravioliklumparna läckte och snart såg det ut som någon spytt i kastrullen. Lite ledsen satte jag mig snart till bords och åt av de grå/hudfärgade små sakerna. Det är tydligen så här de lever nu förtiden på lidingö. Allt är sig likt med inget är som förr.

Precis som jul

Andra dagen spenderad i mitt barndomshem: tjugofyran. gården. agaten. alptoppen. den röda träborgen. Tyresös stolthelt. Här pågår ett julinferno utan dess like. Omöjligt att värja sig från. Hela familjen är samlad och T drar de lameaste punchlinesens ever. Mamma Wallberg kontrar med att toves skämt är så dåliga att hon borde skriva manus åt tre och en halv män. Så är den. Julen hos oss.


Stockholm. Känslan.


Hanna är Hemma Hos Aina

I väntan på vår nya lya har jag tillfälligt flyttat in hos Aina. Vi har precis haft en julig stund. Jag har (hör och häpna) bakat pepparkakor, samtidigt skrev A en massa julkort. Jag skrev ett.


Bilden är arrangerad

Dagens mission


All makt åt Tengil, vår befriare

Trots att dagen började till tonerna av Darin blev det ingen bra dag. Bla gick min dragkedja på jackan sönder. Jag gick nyss hem från A i -4 och blåst. Fast det var typ skönt. Lyssnade på musik med tititusvolymen på vägen och kom in i sånt där riktig fuck it i dont care mode. Så jag bestämde mig för att gå mitt i bilvägen, med öppen jacka och med så pass hög musik i öronen att jag troligtvis inte skulle höra en bil tuta. Jag kände mig hård och besynnerlig. Befriande.


Fantomen i Stockholm

http://www.flickr.com/photos/52278153@N07/sets/72157624689604158/show/

Lusse

Blev väckt av min teenage sweetheart i morse. Han sjöng O Holy Night för mig. Kanske blir det här en bra dag trots allt.

Han börjar efter 38 minuter.
http://svtplay.se/t/123386/luciafirande_i_svt


För att pigga upp

kom och tänka på de två bästa bidragen i eurovision 2010. Serbien och Moldavien, vilka lirare till länder. Inte konstigt att vi inte platsade.



FITTA!!!!

Högg mig just i handen med en kniv. Känslan är ledmotiv till veckan som kommer.

Drömmarnas stad det är du

Dagen är tragisk. Vädret gör allt till missär. Vi gick förbi ett hus där vinden börjat slita av färgen på huset. Det stora stenhuset liksom flagnade. Stora blad av väggfärg flög genom luften när vi passerade. Det såg hemskt ut.

För övrigt var gårdagens klassfest en fortsättning på fyllan i villan för ett par veckor sedan. En dokusåpa som på fredag tar säsongsuppehåll. Missade du fredagens avsnitt gör du bäst i att be någon av de närvarande om en kortare resumé, för att inte va helt lost tills att säsong 2 startar i januari.


Dr Bombay

Blev sugen på indiskt och hittade en kul hemsida
http://www.currykryss.se/


bilden är ett montage


Chatt med halebops kundtjänst

2010-12-10 13:05 Oskari K Svar
Det skulle kosta: 1.711kr plus 250kr i administrativa avgifter :)

2010-12-10 13:06 Hanna Wallberg
gosh.. de har jag ju inte heller råd med. vad skulle du gjort?!?!

2010-12-10 13:07 Oskari K Svar
Jag skulle i värsta fall kanske försöka köpa en begagnad telefon som inte är operatörslåst (det är det billigaste jag kan komma på). Det går också att binda sig till ett nytt abonnemang om du önskar det. Men då finns ju det gamla också som kostar.

2010-12-10 13:13 Hanna Wallberg
fan va drygt! men aja, lär av mitt misstag och mikra aldrig din mobil i mikrovågsungen.

2010-12-10 13:14 Oskari K Svar
Hehe gjorde du det?

2010-12-10 13:14 Hanna Wallberg
det var inte meningen! :(

2010-12-10 13:14 Oskari K Svar
Oj, det måste varit annorlunda. Får jag bara fråga av ren nyfikenhet vad som hände när du gjorde det?

2010-12-10 13:17 Hanna Wallberg
jag var på fest och stod i köket och så tyckte jag det va jobbigt att bära på väskan så jag la den i mikron men stod såklart kvar framför mikron. så kom min kompis och frågade vart min mobil var för jag hade inte hört när hon ring. "i mikron" säger jag "nä du skämtar" säger hon och vrider igång den. Panik. Kaos. Hela väskan luktade bränt.....

2010-12-10 13:18 Hanna Wallberg
mitt eget fel så klart, tyckte typ jag va rolig eller nått. fail.

2010-12-10 13:19 Oskari K Svar
Ojsan. Ja nej, jag förstår frustrationen :) Jag vet hur det känns lite också.

2010-12-10 13:19 Hanna Wallberg
hahah vadå vet hur det känns? :P

2010-12-10 13:20 Oskari K Svar
Jag tappade min nya telefon i ån när jag hängde över räcket och skrev sms på en bro i Göteborg. Jag ångrar mig än idag, haha.

2010-12-10 13:20 Hanna Wallberg
hahaha ååå nej!

2010-12-10 13:21 Hanna Wallberg
så då fick du köpa en begagnad istället?

2010-12-10 13:21 Oskari K Svar
Ja precis, haha. :P

2010-12-10 13:22 Hanna Wallberg
a men det känns bra att vi är två i den här missären. kul att chatta med dig oskari k men nu måste jag ut och second hand shoppa mobiler.. ha det bra!

2010-12-10 13:23 Oskari K Svar
Kör hårt! Hoppas du hittar något bra! Ha en trevlig helg och välkommen åter :)


Festernas fest

Idag är det festernas fest, nobelmiddagen.
Här kan ni se de klänningar drottningen har haft genom åren.


Ensam igen

 - Hej

Tankegångar kring det kontinueliga utlämnandet av mig själv

Om någon väljer att inte vara en del av den nya världen (tex genom att inte ha något aktivt fb-konto) är ju den spontana tanken vad är grejen? Denna någons strävan efter att passera obemärkt får nästan motsatt effekt. Sen tänker jag att om jag själv var arbetsgivare skulle jag hellre se att den jag anställde hängde med och var uppdaterad i vad den nya världen har att erbjuda. Fast å andra sidan tänkte jag ju som naiv 18-åring att arbetsgivarna inte skulle vara så ytliga och solla bort mig bara för att jag skickade in min ansökan från [email protected]. Men där fick jag tänka om. Det höll inte. Kanske är jag åter igen bara naiv. Kanske kommer ni antiaktivister en dag att skratta åt mig när jag sitter där, arbetslös och jävlig.


Den nya världen

aka internet.

Kämpa inte emot! Låt det komma. Acceptera det nya sättet att kommunicera. Var inte rädd att lägga upp bilder. Eller att dela med dig av dina låtlistor. Inget hemskt kommer att hända. Jag lovar.


Jag fortsätter på det här ämnet imorgon då det engagerar mig.

De e cool


uppmaningen


konsten att hjälpa andra hjälpa sig själv

Sitter och webbshoppar böcker och fastnade i självhjälpssektionen. Skummade igenom titlar som:
Att ta sig upp när man är nere
Du kan ju alltid hoppas!
Hållfasthetslära för arbete i den mänskliga sektorn
Jag hjälper mig själv
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Det blir alltid som man tänkt sig
Livet är inte så tokigt om man beaktar alternativet


Jag tycker det är konstigt att ingen har den uppenbara faktan som titel.
Faktat: Life sucks, deal with it. (Kan även formuleras såhär)
Kanske är det den jag ska sitta och skriva på när jag är slut som journalist? Kan se det framför mig


"Boken som slår ut alla andra självhjälpsböcker!"
                                                                   
Oprah Winfrey

IS

De sjukaste istapparna finns i Kalmar. Det är sant! 3 meter uppskattar mitt öga. 3 meter sylvassa is-spjut hänger längs med gatorna. En naturens fälla! Som om moder jord vill straffa oss för att vi förstört världen med våra husbyggen. Att bli spetsad av en fallande istapp, vilket bittert sätt att sluta sitt liv på. Och vad ironiskt det blir nu om jag själv skulle bli den som är den. Som nordens version av klassikern "den fallande kokosnöten". Folk skulle inte tänka tillbaka på den tragiska olyckan som just det de var, en tragisk olycka, utan för alltid på ett ironiskt sätt tänka aa de va just typiskt. Som med krokodiljägaren. Exakt så.

Happy second adventure

Vaknade upp av följande mms från T och blev glad.




Den spontana dagen

Idag är det den spontana dagen. Framåt eftermiddagen ska A spontanbestämma vilken tid vi ska ses hos henne men det lutar åt 4-5 tiden. Middagens ska spontanplaneras snart, så snart. Sen ska vi vara spontana till förslagsvis klockan 2 på natten.

Dessa människor

Råkade nyss zappa förbi nyheterna och fick mig ett gott skratt.
"Försvarsminister Sten Tolgfors säger sig inte känna till någon norsk lögn."
Sten har nog missat vad en lögn innebär.


Alltså mikrovågsugnar.

Jag tycker alltid folk jiddrar i onödan om hurvida deras plastlådor kommer smälta i mikron eller inte. Liksom, har det någonsin hänt, på riktigt? Med den attityden slänger jag in både det ena och det andra i mikron. Men aldrig mer.


Före



Efter


Ahh yes ain't that fresh

Hyrde filmen Marie Antoinette och har nu beskådat den i min ensamhet. Har inte lyckats se den förns nu. Den var precis som jag tänkt mig. Utan egentlig handling, utan specifik början och slut. Den var fantastisk och hade allt man hade kunnat önska sig. Två timmar i prinsesseufori. Ingen lame askungensaga om nån fattiglapp som lyckas ta sig ur skiten, utan ren perfektion från början till slut. Jag behövde det idag.

I Wish..

Time 2 Dine

Igår blev jag helt out of nowhere ställd inför följande dilemma: Om du måste välja, vem skulle du helst ligga med, josh groban eller james blunt. Likvärdiga men inte särskilt snygga. Jag gillar den typen av frågor, "om du måste välja". Tankarna går tillbaka till skolkatalogerna som fram mot skolavslutningen var totalt sönderanalyserade. Varje svartvitt ansikte hade studerats med lupp. I varje klass hade man utsett en snyggast/fulast/roligast/tråkigast, och de både bland tjejer och killar. Dagen då skolfotot skulle tas var den viktigaste dagen på året. Blinkade du var du dömd. Lika bra att hoppa av och börja om 4an nästa år. Typ.


Men nu är det dags. Efter smärre irritationsmoment under dagens opponering, efter kalasfika och födelsedagssång, efter timtals av telefonsamtal är det till slut dags att laga middag.


ps. vem jag valde i dilemmat är inte relevant.


Det nalkas fondue!

Saker och ting börjar röra sig.


RSS 2.0